Familjecentrum på Trollhättan Stad

måndag 30 mars 2015

Repris inför Påsken... Varför firar vi påsk?




Kommer du ihåg varför vi firar påsk, vad är religion och vad är folktro? Varför äter vi så mycket godis under påsken? Firar vi påsk annorlunda nu mot när vi var barn och vad kommer det bli av påskfirandet i framtiden? Detta ska vi försöka reda ut. Som förälder behöver vi vara pålästa inför barnens alla frågor och då kan detta fungera som en lathund.

Nu när det är påsk är det dags för att planera för en helg med mycket mat och sötsaker. Släkten kanske träffas och barnen ska kläs ut till påskkärringar och påskgubbar samt dela ut påskbrev. Men precis som många andra traditioner vi har tar stormarknader och köpcentrum stor plats i hur vi ska fira påsken.



Det säljs mycket godis i Sverige kring påsk, Svenskarna beräknades påsken 2010 äta 6000 ton godis!!
Varför äter vi så mycket godis just under påsk och varför säljer affärerna mer mat under påsk än under juhelgen?? 


Den religösa påsken


Påsken är den viktigaste högtiden under det kristna kyrkoåret. Den är kopplad till den judiska påsken. Högtidens svenska namn kommer också från dess hebreiska namn "פֶּסַח" (pesach), vilket betyder "passera" eller "gå förbi" och tydligast pekar på den judiska innebörden av högtiden.

Inom kristendomen firas påsken till minne av Jesu lidande, död och uppståndelse, samt till de tal han höll. Det var under den judiska Pesach-högtiden som Jesus från Nasaret red in i Jerusalem.
Den så kallade stilla veckan föregår påsken vilken börjar med palmsöndagen, med dymmelonsdagen, skärtorsdagen och långfredagen som hållpunkter, och slutar med påskafton.

Påskveckan börjar med påskdagen. De motsvarar Jesus sista dagar från hans intåg i Jersusalem till och med hans död på korset och uppståndelsen.


Palmsöndagen - Intåget i Jerusalem
Skärtorsdagen – Den sista måltiden (nattvarden)
Långfredagen – Jesu korsfästelse

Påskafton- På påskafton firar vi påsk, men det är egentligen inte förrän vid midnatt som påsken börjar – genom Kristi uppståndelse från de döda på påskdagen. I Sverige börjar vi vanligtvis firandet aftonen före högtidsdagen, precis
som vid julafton och pingstafton.
Påskdagen – Jesu uppståndelse


Den judiska Påsken.


När judarna efter fångenskapen hos Farao äntligen blev fria skedde det genom att Jahve, judarnas gud, hemsökte egyptierna med flera olyckor. En åtgärd var att döda alla förstfödda gossebarn i Egypten. Men för att detta inte skulle drabba de judiska gossebarnen samtidigt uppmanade Jahve dem att offra lamm och bestryka sina dörrar med blodet. Då kunde mordängeln se var de bodde och gå förbi, skona = pasach dem. Därav kommer den judiska påskfesten, till minne av israeliternas uttåg ur Egypten.

Vill du läsa mer om det religösa påsken kan du  gå in på wikipedia eller Nordiska museet


Folktrons påsk

Påsk i Sverige firas sedan 1844 efter den gregorianska kalenderns regler. Fram till 1969 präglades långfredag av att de flesta affärer och offentliga nöjen hade stängt till minne av Jesu korsfästelse.

Vi som jobbar på Familjecentrum kommer starkt i håg Långfredagen som årets tråkigaste och långsammaste dag. Själv trodde jag att det hette Långfredag bara för den var så långtråkig och låååång! Allt var stängt, det var bara tråkiga tv program på de stackars två Tv kanaler jag hade på 70-talet och så väntade man på Påskafton då det roliga hände.

 

Påskkärringar 

Påskkärring är enligt gammal svensk folktro en häxa som enligt tradition flyger på kvast till Blåkulla på skärtorsdagen eller natten mellan dymmelonsdagen och skärtorsdagen för att sedan återvända på påskdagen.

Det är osäkert när påsktraditionen att barn klär ut sig till påskkärringar tog sin början i Sverige, men seden var spridd i västsvenska städer vid mitten av 1800-talet. Därför är de första påskkärringarna förmodligen från början av 1800-talet eller tidigare. Tillsammans går barnen runt bland bostadshusen i kvarteret, ringer på, önskar glad påsk och överlämnar små tecknade påskbrev som de själva ritat. Som tack bjuds de vanligen på godis, småpengar eller någon annan liten gåva. I Västsverige är påskafton den vanligaste dagen att gå påskkärring, medan det i övriga landet snarare är skärtorsdag.

 Påskris 

Påskris är vanligen från björk, som ofta tas in i hemmen och pyntas till påsk, ungefär som en påskens motsvarighet till julgran. Påskriset kopplas till Jesu intåg i Jerusalem, och de palmblad som ströddes framför honom på marken.
Det var först under 1930-talet som det blev vanligt att pynta påskris i hela Sverige.

Påskmat  

Det som var vanligast förr i världen på Påskbordet var ägg och kött, eftersom man inte åte det under fasteperioden. I dag har fiskrätter som sill, böckling, Janssons frestelse och lax blivit det vi äter mest under påsk. Under 1900 talet blev lammkött allt vanligare. I den judiska traditionen har påskalammet stor symbolisk innebörd genom ursprunget i uttåget ur Egypten. Genom att bestryka sina dörrar med blodet från ett nyslaktat lamm undkom man dödsängeln och kunde återvända till sitt land.

Påskmat varierar mellan olika regioner och landskap i Sverige men innehåller ofta ägg, lamm och laxrätter i olika tillagningar.
I Finland finns en påskrätt som kallas memma, detta är en efterrätt som i huvudsak är gjord på rågmjöl, rågmalt och sirap. Denna äts oftast med strösocker och kaffegrädde.

Påskmaten omfattar inte bara påskaftonens påskbord utan även de lokala traditioner som utvecklats för de övriga påskdagarna.

 

Påsk ägg

Påskägget är en symbol för fruktbarheten och återuppståndelsen.
Att vi äter ägg på påsken  hänger ihop med att förr i tiden lade inte hönsen ägg på vintern. De började äggproduceringen igen på våren, ungefär vid fastan. Eftersom man inte åt ägg under fastan  blev det ett större lager av ägg, därför hade man detta på matbordet under påskfirandet.

Att måla ägg är en gammal kristen tradition. Ägg målas i stora delar av västvärlden. Det var vanligt att man gav bort ägg som ibland var dekorerade eller hade små inskripter. Traditionen att ge bort ägg lever kvar genom våra godisägg som då ibland göms och barnen får leta efter dem i tron om att påskharen gömt påskäggen. Att det är påskharen som gömmer äggen är en myt från 1600-talets Tyskland.


Påskbrasa

Påskbrasatänds oftast på påskaftonskvällen. Påskeldarna är kända i Sverige sedan åtminstone andra hälften av 1700-talet (det tidigaste belägget är från 1768 i Västergötland) och har kommit till Sverige från Holland via holländska köpmän till Göteborg . Därifrån tros seden att tända eldar spridits över västra Sverige.
Den vanligaste motiveringen till påskeldarna varit att man velat skrämma bort påskkärringar som var på väg från eller till Blåkulla.

 

Påskbrev

Är traditionen att skicka eller dela ut påskbrev är på väg att försvinna? Vi upplever att det är inte lika många barn som ringer på våra dörrar längre. Barnen målade påskbrev och skickade till varandra, eller gav bort vid dörrar hos grannar och vänner på skärtorsdagen eller på påskafton utklädda till påskkärringar. Helst skulle de delas ut utan att mottagaren såg vem som lämnade dem. Traditionen med påkbrev tror man började på 1800-talet.
I Nordiska museets arkiv finns berättelser om hur det kunde gå till.

Här kan du läsa mer om påskbrev

Påsklekar


Äggpickning

Detta kan med fördel göras som en turnering. Alla deltagare tävlar med vars ett hårdkokt ägg. Man ställer sig två och två framför varandra med sitt ägg i handen. På signal ska alla par "krocka" sina ägg mot varandra. De vars ägg är helt efter krocken går vidare i turneringen och får möta en ny motståndare. Den som har sitt ägg helt kvar efter finalen blir dagens påskdrottning eller kung.

Äggkampen

Deltagarna delas upp i par två och två. Varje par får vars ett ägg som de ska kasta mellan varandra. För varje kast som lyckas flyttar de längre ifrån varandra. Det par som klarar längs avstånd utan att ägget går sönder vinner! Kletvarning utfärdas så akta kläderna.

Äggrullning

Här gäller det att få sitt ägg att rulla längst. Stillastående från en startlinje ska ägget rullas iväg, antingen längs plan mark eller från en planka. Viktigt är att ägget har kontakt med marken hela vägen när det rullar och inte kastas iväg, det är ju fusk!

Tipp med påsk tema

Tag ett papper och rita upp ett rutmönster. Lägg ett påskägg eller annat påskgodis i varje ruta. Om du villha godis fritt kan du kanske använda små söta påskkycklingar.

En person väner sig om och blundar, medans en annnan person pekar ut den ruta han/hon tänker på. Personen som blundat får nu gissa vilket påskägg som är rätt genom att äta upp påskäggen till han/hon kommer på rätt ruta då de andra deltagrna ropar Tipp!!!


Och varför äter vi så mycket godis i påsk???? Ja det har jag inte fått något svar på. Det måste vara skicklig marknadsföring av godistillverkarna i många år eller vad tror ni??

onsdag 11 mars 2015

Äntligen!! Nu uppdaterar vi sidan.



Vår blogg har inte varit uppdaterad på väldigt länge så nu tar vi nya tag för att försöka förbättra oss.

 


Nyheter för VårenBildresultat för nyheter


  • Baby Café på Onsdagar kl 10-12 för 0-7 månader. Vi gör gipsavtryck varje gång.

  • På Baby Öppet gör vi gipsavtryck en gång i månaden. (Står i programmet)

  • Uteverksamheten på Måndagar startar från och med 16 Mars mellan 13.30-16.00


  • Mindfulness drop in


  • Tisdag 31/3 kl 17.30-20
  •  Onsdag 29/4 kl 17.30-20.00
  • Tisdag 26/5 kl 17.30-20.00

  • Det finns platser kvar i Babymassage i vår. Ring Ingrid. Tel 4945412

 
 

 
Här kan du läsa programmet för Öppna förskolan/Baby öppet.



 

 

För er som är nya hos oss på Familjecentrum tänkte vi presentera vår personal.

 

 



Ingrid Adolfsson
Barnsjuksköterska
 
  • Ingrid har jobbat på Familjecentrum sedan 2000. Tidigare arbetade hon som BVC sköterska i många år och på Barnkliniken NÄL.
  •  Du träffar Ingrid på Baby öppet där du kan ställa frågor kring ditt barn. Ingrid finns med på Barnmorskemottagningens eftergrupper.
  • Tillsammans med Mimmi och Maj-Britt arbetar Ingrid med stöd i föräldrarollen och finns på vår Föräldrarådgivning. Hon är utbildad Marte meo terapeut, vilket innebär att hon arbetar med samspelet/anknytningen mellan föräldrar och barn. Du kan boka tid för samtal om du vill träffa Ingrid i något ärende.
  • Det är Ingrid som ansvarar för våra Babymassage grupper och tillsammans med Mimmi har hon Babymassagegrupper flera gånger i veckan. Ring Ingrid om du vill ställa dig i kö.
  • Ingrid är utbildad Mindfulnessinstruktör och har grupper i MIndfulness för föräldrar och Mindfulness för föräldrar och barn, samt Mindfulness för personal.
Pia Andersson
Förskollärare
 
  • Pia har arbetat inom Barnomsorgen/förskolan sedan.89 på olika förskolor i Trollhättan.
  • Hon har arbetat på Familjecentrum sedan 09
  • Tillsammans med Camilla ansvarar hon för Öppna förskolan och Baby öppet. Du kan vända dig till henne för att komma med idéer om hur du som föräldrar tycker att verksamheten ska se ut.
  • Pia har vidareutbildad sig i ICDP (vägledande samspel), Natur och Teknik.och brinner för att få omsätta detta i vår verksamhet.
  • Hon ansvarar för vår Tvillinggrupp och du kan ringa henne om du vill vara med.
 

 
Camilla Schött
Förskollärare
  • Camilla har arbetat länge  inom Barnomsorgen/förskolan.  Hon har även  ansvarat för förskoleverksamheten på Lyckehems familjebehandling.
  • Camilla jobbar 50% hos oss och kommer under våren att utbilda sig till babymassageinstruktör.
  • Tillsammans med Pia ansvarar hon för Öppna förskolan och Baby öppet. 


Mariann Johansen
Lokalvårdare
 
  • Det är Mariann som ser till att våra lokaler är fina och rena. Hon finns här hos oss varje morgon.

Maj-Britt Svensson
Specialpedagog
  • Maj-Britt kommer från Alingsås och pendlar till Trollhättan varje dag. Hon har arbetat hos oss sedan ..
  • Hon har arbetat med barn i alla åldrar i olika verksamheter, förskola , skola, särskola och skoldaghem
  • Maj-Britt är utbildad Marte meo terapeut och arbetar tillsammans med Ingrid och Mimmi på vår Föräldrarådgivning med fokus på samspel och anknytning. Du kan boka tid för stödsamtal genom att ringa eller prata med oss på Öppna förskolan/Baby öppet.
  • Maj-Britt brinner för barns rättigheter och för att lyfta fram barnperspektivet i olika samanhang.
  • Nallesagan är ett populärt inslag på Baby öppet och det är Maj-Britt som är "Sagotant"
  • Maj-Britt är utbildad Mindfulnessinstruktör och har grupper för föräldrar, personal och för föräldrar och barn tillsammans.
 

Mimmi Hermansson
Socialpedagog
  • Mimmi har arbetat på Familjecentrum sedan starten 99. Hon har tidigare arbetat inom förskolan, handikappomsorgen och socialtjänsten.
  • Hon har arbetat som Marte meo terapeut sedan slutet av 90-talet och är också Supervisor i Marte meo. Fokus i arbetet med Marte meo är samspelet/anknytningen mellan förälder och barn.
  • Tillsammans med Ingrid och Maj-Britt arbetar hon mest på vår Föräldrarådgivning med stödsamtal till föräldrar och rådgivning i sociala frågor kring barn och familj. Du kan boka tid hos Mimmi genom telefon eller prata med oss via Öppna förskolan/Baby öppet.
  • Hon är utbildad Babymassageinstruktör och har grupper i Babymassage. Du kan kontakta oss om du vill delta i en grupp.
  • Mimmi är även Mindfulnessinstruktör och avslutar sin steg 2 utbildning i vår. Hon har olika grupper i Mindfulness och har även Mindfulnessbaserade stödsamtal.
 
 
Här kommer lite olika recept från "Tema barn och mat" på Baby öppet.
 
Farmors glass
ca 4 portioner
4 msk kokt råris
1 ½ dl extra creamy kokosmjölk
2 dl fysta hallon
Gör så här;
1. Blötlägg och koa riset enligt anvisningarna på förpackningen ( uteslut saltet).
2. Mixa alla ingredienser till krämig konsistens. Konsistensens liknar en mousse och bör stå i kylen.


Creamy coconut smoothie
ca 4 portioner
2 äpplen
½ banan
1 avocado
½ dl gojibär
1½ dl extra creamy coconut milk.
Gör så här:
1. skala äpplena och dela dem i små bitar.
2. Dela bananen och avocadon i små bitar
3. Mixa alla ingredienser tillsammans tills det är slätt.
Hirsgröt med aprikoskräm
1 portion
½ skiva krossats Mjälloms Palt Tunnbröd
1 dl. vatten
½ dl havremjölk
½ dl hirsflongor
½ tsk nyponskasmjöll
1 tsk smör
1-2 tsk aprikoskräm
Gör så här.
1. Krossa paltbrödet fint med en mortel.
2. Lägg hirsflingorna, paltbrödet och nyponskalsmjölet i vattnet och havremjölken och koka i 5 min.
3. tillsätt smöret och aprikoskrämen.
Aprikoskräm
 
ca 8 portioner
10 aprikoser
2 dl vatten.
 
Gör så här:
1. Lägg aprikoserna i en kastrull med vatten så att det täcker dem.
2. Koka på medelsvag värme i ca 15 min.
Ungspannkaka med morot, purjolök och lingonsylt.




Ugnspannkaka

Portioner: 4

1 msk smör
4 ägg
3 dl vetemjöl
8 dl mjölk
2 tsk salt
2 krm peppar
2 potatis
2 morötter
1 liten purjolök
2 dl lingonsylt till servering.


Så hör gör du:
1. Sätt ugnen på 225 C.
2. Smörj en långpanna ca 30 x 40 cm ( för 4 port) med matfettet.
3. vispa ägg, mjöl och hälften av mjölken till en jämn smet. Vispa ner resten av mjölken. tillsätt salt o peppar.
4. skala och riv potatisarna och morötterna grovt. ansa och skiva purjolöken.
5. sätt in långpannan i ugnen några minuter så att matfettet smälter. Fördela grönsakerna i botten på långpanna.
6. Häll smeten över grönsakerna. Ställ in i ugnen ca 30 minuter eller tills pannkakan stelnat.
7. Servera pannkakan med lingonsylt.

För alla
Rätten innehåller ägg.
Gör glutenfri: Byt ut mjölet mot gluten fri mjölmix.
Gör laktosfri: använd laktosfritt matfett och laktosfri mjölk.
Gör mjölkproteinfri: använd mjölkfritt matfett. Byt ut mjölken mot havre, soja eller risalternativ.

Banan, äpple, apelsin som tillbehör.
 
3. Mixa tillsammans med kokvattnet tills det är slätt.